Om bruket af skiljetecken, stor begyn­nelsebokstaf och förkortningstecken.

I.

Hvarje afslutad mening liksom ock hvarje sats inom henne skall vara skild från andra genom skiljetecken sålunda:
  1. Afslutade meningar åtföljas af punkt, om de innehålla ett påstående, frågetecken, om de innehålla en direkt fråga, utropstecken, om de innehålla en önskan, bön, befallning eller ett utrop.
  2. Satser inuti en mening, vare sig de äro afbrutna eller slutade, åföljas af komma, men är meningen lång och består af flere afdelningar, åtföljas dessa af semikolon.

    Anm. 1. Inskjuten direkt fråga eller utrop inuti en mening åtföljes af fråge- eller utropstecken och sättes jemväl inom anföringstecken.

    Anm. 2. I bisatsbindning, som inledes af gemensam konjunktion eller pronomen eller hvars leder börja med samma konjunktion eller pronomen, nytjas ej komma mellan lederna.

    Anm. 3. Framför satser, styrda af en preposition, utelemnas komma.

  3. Appositionsordet med sina bestämningar inneslutes inom komma; prepositionsattribut och adverbial endast, då tydligheten fordrar det.

    Anm. Såsom apposition betraktas äfven föregående längre participialkonstruktion och sjelfständig ackusativ.

  4. Vid asyndeton sättes komma i den uteslutna konjunktionens ställe.

    Anm. Om ett subst. har tvenne adjektiv-attribut, nytjas mellan dem icke komma, om det sista tillsamman med subst. utgör ett begrepp.

  5. Framför konjunktionerna mm, utan nytjas alltid komma.
  6. Utropsord (interjektioner) afskiljas från öfriga ord genom komma.
  7. Framför direkt anföringssats samt framför ord eller satser, som innehålla en uppräkning, ett exempel eller en förklaring, nytjas kolon.

II.

Med stor begynnelsebokstaf skrifvas endast:
  1. Nomina propria och ordet Gud.

    Anm. Till nomina propria räknas icke folkslags, månaders och dagars namn.

  2. Tilltalsorden (pronomina och substantiv), då man vill uttrycka vördnad för den eller de tilltalade.
  3. Första ordet i en mening.
  4. Första ordet i en direkt anföringssats efter kolon, om det anförda består af flere meningar.

III.

Förkortning betecknas med:
  1. Punkt, om blott begynnelsebokstafven eller första delen af ordet intill vokal utsättes.
  2. Kolon, om ej blott början, utan ock slutet af ordet utsättes.